Vi har glädjen att presentera Richard Johanssons sjunde separatutställning på galleriet; 51st State. Richard Johansson arbetar i en mängd tekniker, och tack vare stort hantverkskunnande kan han lyhört välja teknik beroende på vad han vill berätta. Utställningen presenterar bemålade träskulpturer, installation och en serie målningar.

Richard Johansson bor tillsammans med sin familj utanför Kivik på Österlen. En omgivning som lätt för tankarna till en schablonbild av ett pittoresk konstnärsliv. Men på morgnarna tar han på sig arbetskläder och identifierar sig helst med de lokala hantverkarna. Han hämtar sin inspiration från historier om utanförskap, klasskamp och social rättvisa, snarare än det förföriska landskapet inpå knuten. 51st State skildrar en dröm om Amerika och en samtida svensk spegelvärld, men framförallt berättelser på ett personligt men allmängiltigt plan.

 

I den centrala skulpturen Cheerleading för Leonard Peltier möter vi en ung, stolt kvinna med cheerleading-kläder och pom poms. Men titeln namnger en ledare för American Indian Movement som fängslades på oklara grunder vid en händelse där två FBI-agenter dödades. Vid en närmare betraktelse kan vi se att kvinnan tycks fångad i sin påtvingade roll – att leva den amerikanska drömmen. Hennes dans är kanske snarare kopplad till den amerikanska ursprungsbefolkningens traditioner och riter? Bilden är dubbel och motsatserna skaver.

I en serie om 26 målningar på pannå får vi följa med på en fiktiv amerikansk roadmovie. Det är samtidigt en resa in i Richard Johanssons huvud och referenserna är många och vitt skilda. Sviten kan också ses som en hälsning till den australiensiske konstnären Sidney Nolan som varit en konstnärlig förebild. Det är ett torrt, sakligt måleri med bisarra detaljer och skev logik. Här finns ingen tydlig destination utan resan kan snarare liknas vid en gåtfull, poetisk rebus som går i cirklar.

Skulpturen som bär utställningens namn (51st State) är en kuliss av en öde stad. Längs den raka huvudgatan finns affärer, biografer och restauranger – arketypen av ett fungerande samhälle där elledningarna bildar blodomloppet. Det är en tredimensionell målning där huskroppar, tak och asfalt samspelar i en musikalisk, abstrakt, funktionell helhet. Tomheten och tystnaden kan uppfattas skrämmande och postapokalyptisk, men skulpturen kan också ses som en lekplats för drömmar.

Högt upp på en vägg hänger en iögonfallande skylt med text i relief: ”Ass Has No Class”.

Richard Johansson är född 1966 i Vrigstad, Småland. Utbildad vid Konstskolan Forum i Malmö 1989-94. Han är bosatt och verksam i Södra Mellby, Kivik. Separatutställningar i urval: Galleri Magnus Karlsson, Stockholm (2015, 2011, 2009, 2003, 1998), Galleri Thomas Wallner, Simris (2013), Galleri PS, Göteborg (2012, 2002, 1999), Haninge Konsthall, Stockholm (2011), Tillsammans med Mette Björnberg, Kristianstad konsthall, Västerås Konstmuseum, Växjö konsthall (2009-2010), Galerie Hartwich, Rügen, Tyskland (2004), Galleri Rostrum, Malmö (2000), Krognoshuset, Lund (1996). Grupputställningar i urval: Zentrum für Zeitgenössiche Kunst, Dresden, Tysklamd (2013), Stadtgalerie Kiel, Tyskland (2013), Borås konstmuseum (2013), Varbergs konsthall (2012), Virserums konsthall (2012), Växjö konsthall (2012), Mjellby konstmuseum (2011), Frieze Art Fair, London (2007, 2005), Konstcentrum Gävle (1998).


Loading